Så hur ska man då lösa problemet om man inte kan få tag på studiehandledare på elevernas starkaste språk? I blogginlägget om språkstöd berättar jag mer om hur vi ämneslärare i FBK arbetar på Häggvallskolan.
Film från Skolverket om studiehandledning
Skolverkets Studiehandledning på modersmålet har tydliga och bra riktlinjer för arbetet. Där framgår att man kan förlägga studiehandledning före, under och efter lektionstid. Där talar man om elevens alla språk som tillgångar i inlärningen.
På Häggvallskolan har vi idag studiehandledning på de två största språkgrupperna, arabiska och dari (persiska). Eftersom vi har nyanlända elever ute i ordinarie undervisning och hos oss i FBK behövs de naturligtvis på båda ställena. Men med enbart två, ibland tre, studiehandledare på deltid blir det svårt att vara överallt samtidigt. Därför har jag tittat över alla våra elevers scheman och hittat tider som de får gå ifrån sin ordinarie undervisning och istället ha studiehandledning. Då får de studiehandledning före eller efter lektionstid. Det kan tex förläggas på språkvalslektioner eller elevens val-tid (då får givetvis eleverna välja att gå på studiehandledning istället för en annan elevens val-lektion). När eleverna kommer från många olika klasser är det viktigt att de tar eget ansvar för vad de ska arbeta men även studiehandledarna måste ha kontakt med undervisande lärare för att ge rätt stöd.
Studiehandledning under lektionstid kan vara att studiehandledaren är med i klassrummet och stöttar eleven språkligt under genomgångar och lektionsarbetet. Det kan också vara att studiehandledaren tar med sig eleven/erna till ett grupprum när läraren förklarat för alla vad de ska arbeta med. Naturligtvis följer andra, svenskfödda kamrater med om det är tex ett grupparbete. Just studiehandledning under lektionstid kan vara knepigt eftersom den undervisande läraren kan uppleva det som störande att någon "pratar i mun" på honom eller henne. Därför är det viktigt att studiehandledaren och läraren kommer överrens om hur de ska samarbeta utan att störa varandra.
En annan variant som vi använder oss av och som gett mycket bra resultat är det vi kallar riktad studiehandledning i ett ämne. Då har studiehandledaren en uppföljande lektion med eleven/erna efter den lektion de besökte tidigare under dagen eller veckan. Tex Studiehandledning i NO, studiehandledaren var med på lektionen och fick höra av undervisande lärare vad eleverna arbetar med denna vecka. Då kan studiehandledaren och eleven/erna ta vid och repetera ämneskunskaper, hitta alternativa källor att arbeta med, se en film, läsa om arbetsområdet på modersmålet eller arbeta mer fokuserat med nya svenska ord och begrepp. Ett tips är att ha studiehandledning (eller språkstöd av lärare) i teoridelen av ämnet hem- och konsumentkunskap eftersom det är många nya svåra ord som eleverna inte hinner lära sig under lektionstid. Just de här stödlektionerna kan även användas till provtid om eleverna inte har hunnit göra klart prov under ordinarie lektioner.
För att underlätta för eleverna försöker vi i möjligaste mån placera elever från samma språkgrupp i samma klass. De får inte bara ett språkligt stöd i varandra under lektionerna, det underlättar även för oss när vi lägger studiehandledarnas schema att veta att eleverna inte är utspridda i så många olika klasser.
För att samordna studiehandledarnas arbete har vi en egen konferens på torsdagar där jag som ansvarig lärare för de nyanlända elevernas undervisning går igenom elevernas individuella arbetsscheman och hur arbetet varit och ser ut nästkommande vecka. För vissa elever fyller vi i ett arbetsschema så att de enklare vet vad de behöver fokusera på under studiehandledningstiden efter/före lektionstid. Vi bjuder även in olika ämneslärare till konferensen så att de kan redogöra för vad eleverna arbetar med under de kommande veckorna och samtala om hur de vill samarbeta med studiehandledarna.
En talande redogörelse för flerspråkighet och dess fördelar
Studiehandledning är viktig för elevernas inlärning men även för att se elevens förkunskaper i de olika ämnena. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett nytt språk (upp till åtta år om man anländer som tonåring) måste vi hitta alternativa vägar än att enbart gå genom det svenska språket. En annan viktig aspekt är för de elever som har inlärningssvårigheter. Har man tillgång till en studiehandledare kan man snabbare kartlägga och få insikt i om eleven uppvisar samma problematik på modersmålet. Studiehandledning visar även eleverna att deras språk är en rikedom och en tillgång både i andraspråksinlärningen men även i kunskapsinlärningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar