Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!

Skärmkorsord

Ett sätt att arbeta med centrala begrepp eller viktiga ord till ett ämnesområde är att göra ett skärmkorsord. Detta gynnar alla elever, inte bara de nyanlända eftersom man ska beskriva begreppet utan att använda det i sin förklaring.

* Eleverna arbetar två och två och ska inte visa korsorden för varandra.
* Den ena eleven får korsord A och den andra korsord B.
* De beskriver begreppen utan att att använda det i sin förklaring. Kamraten skriver orden i de tomma rutorna.

Här är ett exempel i ämnet religion där ämnesområdet är hinduism. Om du vill använda just detta hittar du en länk här.

Samtidigt vill jag tipsa om Libers fantastiska begreppsförklaringar som vi nyligen upptäckt. De kan de nyanlända eleverna få stor hjälp av för att förstå de viktigaste begreppen i NO- och SO-ämnena. Men även svensktalande elever får samma förklaring på svenska.

När jag skapade just de ovanstående korsorden använde jag orden från Libers begreppsförklaringar för hinduism eftersom jag tänker att eleverna kan öva på dem på sina modersmål. Om man använder skärmkorsorden med elever som talar samma modersmål kan eleverna förklara på modersmålet men ska sedan säga begreppet på svenska för att kunna fylla i det i korsordet.

Studiehandledning

På min tidigare arbetsplats hade vi heltidsanställda studiehandledare och modersmålslärare i huset. Eftersom skolan hade 99% elever med invandrarbakgrund och 40% av dessa var nyanlända var det givetvis viktigt att ha studiehandledare på plats hela tiden. Men dessvärre är det inte alla skolor och kommuner som har den möjligheten. Bristen på studiehandledning är stor i Sverige, förra våren intervjuades bla jag av TT kring detta, se  SVT nyheter

Så hur ska man då lösa problemet om man inte kan få tag på studiehandledare på elevernas starkaste språk? I blogginlägget om språkstöd berättar jag mer om hur vi ämneslärare i FBK arbetar på Häggvallskolan.

Film från Skolverket om studiehandledning

Skolverkets Studiehandledning på modersmålet har tydliga och bra riktlinjer för arbetet. Där framgår att man kan förlägga studiehandledning före, under och efter lektionstid. Där talar man om elevens alla språk som tillgångar i inlärningen.

På Häggvallskolan har vi idag studiehandledning på de två största språkgrupperna, arabiska och dari (persiska). Eftersom vi har nyanlända elever ute i ordinarie undervisning och hos oss i FBK behövs de naturligtvis på båda ställena. Men med enbart två, ibland tre, studiehandledare på deltid blir det svårt att vara överallt samtidigt. Därför har jag tittat över alla våra elevers scheman och hittat tider som de får gå ifrån sin ordinarie undervisning och istället ha studiehandledning. Då får de studiehandledning före eller efter lektionstid. Det kan tex förläggas på språkvalslektioner eller elevens val-tid (då får givetvis eleverna välja att gå på studiehandledning istället för en annan elevens val-lektion). När eleverna kommer från många olika klasser är det viktigt att de tar eget ansvar för vad de ska arbeta men även studiehandledarna måste ha kontakt med undervisande lärare för att ge rätt stöd.

Studiehandledning under lektionstid kan vara att studiehandledaren är med i klassrummet och stöttar eleven språkligt under genomgångar och lektionsarbetet. Det kan också vara att studiehandledaren tar med sig eleven/erna till ett grupprum när läraren förklarat för alla vad de ska arbeta med. Naturligtvis följer andra, svenskfödda kamrater med om det är tex ett grupparbete. Just studiehandledning under lektionstid kan vara knepigt eftersom den undervisande läraren kan uppleva det som störande att någon "pratar i mun" på honom eller henne. Därför är det viktigt att studiehandledaren och läraren kommer överrens om hur de ska samarbeta utan att störa varandra.

En annan variant som vi använder oss av och som gett mycket bra resultat är det vi kallar riktad studiehandledning i ett ämne. Då har studiehandledaren en uppföljande lektion med eleven/erna efter den lektion de besökte tidigare under dagen eller veckan. Tex  Studiehandledning i NO, studiehandledaren var med på lektionen och fick höra av undervisande lärare vad eleverna arbetar med denna vecka. Då kan studiehandledaren och eleven/erna ta vid och repetera ämneskunskaper, hitta alternativa källor att arbeta med, se en film, läsa om arbetsområdet på modersmålet eller arbeta mer fokuserat med nya svenska ord och begrepp. Ett tips är att ha studiehandledning (eller språkstöd av lärare) i teoridelen av ämnet hem- och konsumentkunskap eftersom det är många nya svåra ord som eleverna inte hinner lära sig under lektionstid. Just de här stödlektionerna kan även användas till provtid om eleverna inte har hunnit göra klart prov under ordinarie lektioner.

För att underlätta för eleverna försöker vi i möjligaste mån placera elever från samma språkgrupp i samma klass. De får inte bara ett språkligt stöd i varandra under lektionerna, det underlättar även för oss när vi lägger studiehandledarnas schema att veta att eleverna inte är utspridda i så många olika klasser.

För att samordna studiehandledarnas arbete har vi en egen konferens på torsdagar där jag som ansvarig lärare för de nyanlända elevernas undervisning går igenom elevernas individuella arbetsscheman och hur arbetet varit och ser ut nästkommande vecka. För vissa elever fyller vi i ett arbetsschema så att de enklare vet vad de behöver fokusera på under studiehandledningstiden efter/före lektionstid. Vi bjuder även in olika ämneslärare till konferensen så att de kan redogöra för vad eleverna arbetar med under de kommande veckorna och samtala om hur de vill samarbeta med studiehandledarna.

En talande redogörelse för flerspråkighet och dess fördelar

Studiehandledning är viktig för elevernas inlärning men även för att se elevens förkunskaper i de olika ämnena. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett nytt språk (upp till åtta år om man anländer som tonåring) måste vi hitta alternativa vägar än att enbart gå genom det svenska språket. En annan viktig aspekt är för de elever som har inlärningssvårigheter. Har man tillgång till en studiehandledare kan man snabbare kartlägga och få insikt i om eleven uppvisar samma problematik på modersmålet. Studiehandledning visar även eleverna att deras språk är en rikedom och en tillgång både i andraspråksinlärningen men även i kunskapsinlärningen.

Glosförhör som tävling

Trista läxförhör blir intensiva tävlingar med glädjetjut

För att variera glosförhören kan man para ihop glosorna med rätt översättning. Klipp ut glosorna och de svenska orden var för sig. Eftersom eleverna även håller på att lära sig de nya orden på svenska kan man med fördel skriva både svenska och modersmål på samma remsa. Antingen låter du eleverna tävla med sig själva genom att para ihop orden eller tävla mot en eller flera kamrater.

Arbeta med text

Här arbetar vi med demokratiska rättigheter från Tiia Ojalas bok Förstå Språket. Jag kopierade texten som vi arbetat med under några lektoner och klippte sedan upp den i remsor. Därefter fick eleverna arbeta tillsammans med att återskapa texten. 

En elev ville att jag skulle göra den ännu svårare så då klippte jag upp remsorna i flera delar. Den utmaningen gillade han och lyckades lösa den med undantag av ett par småfel. 

Det här är ett bra sätt att testa elevernas ämneskunskaper eftersom de måste komma ihåg vad texten handlar om. När de arbetar tillsammans kan man höra hur de resonerar om innehållet och om det är språkligt korrekt. Jag brukar även uppmuntra eleverna att läsa texten högt så de hör om det låter bra. 

Dokumentkamera

Dokumentkameran är min bästa vän i klassrummet!

Istället för att hålla upp en bok eller stencil vänd mot eleverna och peka på en bild eller ett stycke kan jag visa det samma med hjälp av dokumentkameran. Denna enkla lilla apparat är fantastisk! I arbetet med cirkelmodellen är den ovärderlig.

* Allt förstoras eftersom den visas på storbild genom projektorn.
* Eleverna kan enklare följa med i texten eftersom jag oftast pekar på orden när jag läser högt.
* Det är enklare att hålla ögonkontakt med eleverna när jag inte behöver vända mig mot tavlan för att visa någonting.
* Istället för att jag skriver på tavlan kan jag skriva i mitt anteckningsblock och visa det på tavlan samtidigt.

* Det går att markera och skriva i den förstorade texten på tavlan och sedan sudda ut det.
* När man ska laborera eller visa hur något fungerar kan man med fördel använda dokumentkameran, alla ser bra oavsett var i klassrummet de sitter. På fotot nedan visar Jonte från Akvarellmuseet hur man kan blanda akvarellfärger för att få nya färger. "Det är som magi!" utbrast en elev.

Korsord

För att lära sig nya ord finns en mängd språkutvecklande aktiviteter. En av mina, eller snarare elevernas, favoriter genom åren är att konstruera sitt eget korsord. Jag har använt det i engelskundervisningen men det kan lika väl appliceras i andra språk, tex i svenska. Eleverna lär sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord. Eleverna får också fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycket också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan av att de faktiskt tränar ord och dess betydelse. Win win helt enkelt!

Först av allt, visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. När ni gjort det några gånger kan du kopiera elevexempel och visa. Använd dokumentkamera så ser eleverna lättare hur det ser ut men i stort format.

1. Eleven väljer ut 10-15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp.

2. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. För den som vill göra det mer avancerat kan man använda flera ord så det liknar ett "riktigt" korsord. Jag brukar se till att ha ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

3. Eleven fyller i ord i det långa ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa till orden längre ner på pappret.

4. När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit. Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (tex engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska (om det är engelska som undervisas).
Applicerar man det här till svenska som andraspråksundervisningen kan eleven översätta till sitt modersmål istället för E-nivå. Nu är facit klart. Se till att dra en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du också facit att rätta efter.

5. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där drar eleven linjer runt rutorna som ska innehålla orden. Så själva korsordet ska bli tomt. Påminn eleven om att numrera framför/ovanför orden och sedan skriva siffrorna med respektive förklaring/översättning under korsordet. Korsorden lämnas in. Eleven sparar facit som hen läser på.

6. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord.

Den här uppgiften kan ta tid i början, räkna med tre fyra lektioner. När eleverna lärt sig hur man gör går det snabbare.

Prioriterad timplan i svenska som andraspråk

Enligt de allmänna råden kan man organisera undervisningen för en nyanländ elev så att eleven läser extra mycket svenska (oftast som andraspråk) under ett års tid. På vår skola läser eleverna nästan alla ämnen trots att de har prioriterad timplan i svenska som andraspråk. Men de läser inte lika många timmar som timplanen förespråkar.


I vår förberedelsklass har vi behöriga lärare i svenska som andraspråk, matematik, engelska, NO- och SO-ämnen. När en elev är ny hos oss läser hen därför alla de teoretiska ämnena hos oss och de praktisk estetiska ämnena i sin ordinarie klass.


Jag tror att det är bra för eleverna om man på en skola kan organisera undervisningen så att alla elever läser i princip alla ämnen innan de går ut i ordinarie undervisning på heltid. Då får de en inblick i ämnena och skapar förkunskaper om de inte tidigare läst ämnena.

Språkstöd under, före och efter lektionstid

En nyligen publicerad artikel om forskning kring övergången mellan FBK och ordinarie undervisning visar bland annat på svårigheter att få rätt stöd kunskapsmässigt. Även Skolinspektionen har konstaterat detta och granskar därför övergången från FBK till ordinarie undervisning vid sina inspektioner.

Därför har vi på Häggvallskolan, förutom studiehandledning och modersmålsundervisning, även något vi kallar språkstöd under lektionstid. Detta kompletteras med en uppföljande lektion språkstöd i samma ämne efter/före lektionen. Det innebär att en av oss ämneslärare som undervisar i förberedelseklassen går ut i ordinarie undervisning och finns med som stöd under en lektion i ett visst ämne. Tanken är att vi ska arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna. Detta ska i sin tur även kunna färga av sig på helklassundervisningen genom att vi stöttar läraren och andra elever som behöver hjälp. Det språkutvecklande arbetet är ju intressant utifrån det perspektivet att alla elever gynnas, svaga som högpresterande!

Den uppföljande lektionen som då kallas just språkstöd kan vara en förberedelse för ämnesområdet. Tex hade jag en sådan lektion med en elev i historia om franska revolutionen. Jag läste texten i läroboken högt. Vi stannade upp och diskuterade olika ord och begrepp. När jag kom till ordet makt visste inte eleven vad det betydde utan fick slå upp det. När vi sedan kom till ordet författare frågade jag vad det betydde. Då svarade han primärkälla! Hur många av våra "svenska" elever skulle välja en sådan avancerad förklaring? Han mindes då vad vi hade pratat om veckan dessförinnan när vi arbetade med källkritik och jag nämnt att en författare kan vara en primärkälla.

Det kan även vara en uppföljande lektion. Då är vi ett stöd för eleven i tex textskrivning. Vi stöttar eleven, tex diskuterar hur hen ska formulera sig och hjälper till med genreskrivningen. En sådan lektion kan även vara att vi följer upp vad eleven lärt sig och ger eleven tid att se en film, arbeta med ord och begrepp eller öva inför ett läxförhör eller prov.

I detta arbete är det givetvis viktigt med en nära kommunikation med den undervisande läraren i ämnet. Vi ser det som en vinning att vi själva (som dessutom är behöriga i flera av dessa ämnen) besöker lektionerna och deltar i undervisningen. Då ser vi också vad eleverna får "serverat" och kan stötta eleverna på ett helt annat sätt än om vi enbart går på hörsägen. Eftersom vi är legitimerade lärare i flera av dessa ämnen blir vi även ett stöd för den undervisande läraren i bedömningen.

Vi ser även att eleverna blir mer motiverade att lära sig eftersom vi finns med även "ute" i ordinarie undervisning och de frågar oss mer aktivt om hjälp och stöttning. Vi ser även att deras resultat ökar och kan enklare bolla med deras undervisande lärare om vilka behov eleven har och vilka kunskaper eleven uppvisat. Dessutom skapar det ett större intresse bland de elever i FBK som ännu ej gått ut i de teoretiska ämnena. Även de vill nu gå ut i dessa ämnen eftersom de ser hur vi och eleverna vi hjälper är så engagerade att hitta vägar till ny kunskap.

Eget arbete och språkstöd eller studiehandledning

Våra nyanlända elever på Häggvallskolan har något vi kallar eget arbete med språkstöd ett antal lektioner i veckan. Oavsett om man tillhör förberedelseklass eller är helt integrerad i ordinarieklass så har alla våra nyanlända elever rätt till extra stöd språkligt. Man räknas som nyanländ i fyra år.

Dessa lektioner kan vara riktade, tex språkstöd i hem- och konsumentkunskap eftersom det där är mycket teori. Det kan vara enbart EA och då innebär det att eleven själv tar ansvar för vad hen vill arbeta med. Det vi sett är att eleverna mår bäst av att vi bestämmer i förväg vad deras EA ska fokusera på. Därför kan det stå tex språkstöd ma/NO eller språkstöd SO på schemat.

Eftersom vi inte alltid har studiehandledare på elevens språk hos oss agerar vi lärare som språkstöd. Då fokuserar vi på att förklara för eleven med andra ord, illustrerar, hjälper till att bearbeta texter, stötta vid textskrivning osv. Just detta ser vi ger snabb progression för eleverna. Studiehandledning på elevernas modersmål fokuserar på att förstå utifrån modersmålet medan vårt språkstöd hjälper eleven att tänka på svenska och förstå ännu mer svenska. Jag tror att dessa två stöd kompletterar varandra mycket bra.

Hur organiseras då språkstödet eller studiehandledningen? Jo, vi tar av lektioner från den ordinarie undervisningen eller timplanen som tex eget arbete (skolan har organiserat det så i vissa klasser att man tar några minuter från varje ämne till detta) och språkval. De elever som inte läser ett b-språk får istället språkligt stöd hos oss. Vi tar ibland av elevens val-tiden till studiehandledning för de elever som vill. Vissa elever har anpassad studiegång vilket ger ännu mer flexibilitet i schemaläggningen kontra timplanen.

Vi arbetar tillsammans!

Nu i dagarna avslutar vi arbetsområdet om kristendomen i ämnet religion. Vi har läst texter tillsammans, tittat på bilder, arbetat med frågor, tittat på film och jämfört med elevernas egna religioner och hemländer. Flera av dem har, trots sin korta tid i Sverige, diskuterat ivrigt och visat sina kunskaper.

Att skriva faktatexter är vanligt i svensk skola. Men har man inte gått i skolan alls eller enbart haft diktamen uppstår ett slags vakuum hos eleven om läraren säger "Skriv en faktatext om kristendomens inriktningar!" Eleven sitter där med sin penna och sitt skrivhäfte och funderar och tänker och förstår inte riktigt vad läraren menar. Slutligen hamnar hen där i läroboken, tittar vad det står och kopierar helt enkelt av texten, det var ju så hen lärde sig att göra i hemlandet. Läraren blir frustrerad och förstår inte vad som är problemet, suckar och tänker "Vem som helst kan väl skriva en faktatext!?" Vi tar så mycket för givet. Vi tror att eleverna har samma skolbakgrund och samma referensramar som vi har.

Men hur gör man då för att hjälpa den förvirrade eleven? Jo, man modellerar, visar först och gör sedan tillsammans.

Så här arbetade vi den här gången,
1.Vi översatte nya ord och pratade om ämnesbegreppen som är viktiga för just det här ämnesområdet.
2. Vi läste läromedelstexten och arbetade med frågorna till den. Jag föredrar att läsa texter högt och använda dokumentkameran (texten visas då på tavlan) för att eleverna enklare ska kunna följa med i texten.

3. Vi arbetade med gemensam textskrivning med hjälp av stödord. Just sådana typer av uppgifter tycker jag är utmärkta eftersom de hjälper eleverna på traven i sitt faktaskrivande. Det är också en bra uppgift för mig som lärare att synliggöra för eleverna hur man ska tänka. Eftersom de står i kronologisk ordning och även vägleder oss genom det viktigaste som ska tas upp så är det lätt att "tänka högt" (jag förklarar hur jag tänker så att eleverna lär sig hur man ska tänka när man arbetar). Eleverna får också vara delaktiga genom att jag ber dem ge förslag på meningar vi ska skriva. Det som händer i den här processen är att vi "råkar" prata om hur vi ska formulera oss, hur man kan ersätta upprepningar med andra ord och berömma varandra när vi får till en bra mening. Språkundervisningen hänger med på köpet och blir inte fokus, det blir istället ett redskap för att förstå ämnet. Stressen över att göra fel i svenska språket avtar, istället blir det ett gemensamt mål att försöka få till en så bra faktatext som möjligt.

4. Stödorden markerades med färg i den färdiga texten. När vi var klara visade jag eleverna stödorden markerade med färg i vår gemensamma text. Vi jämförde med stödorden i uppgiften och kunde konstatera att det blev en lång och faktaspäckad text skriven av oss tillsammans! Vi kände oss stolta!
5. Vi tog ut egna stödord. Nästa steg blev att göra samma sak igen men nu hade vi inga stödord. Nu tittade vi istället tillsammans på läromedelstexten och gick igenom varje rubrik och stycke och skrev själva upp de ord vi ansåg vara viktiga. Det intressanta med det här momentet var att eleverna faktiskt fick en tilltro till sin egen förmåga att förstå vilka ord som är bärande i sammanhanget. Vi diskuterade vad stödord är och varför det är viktigt att kunna vissa begrepp för att förstå ämnet.
6. En egen text kommer att konstrueras nästa tillfälle.

I arbetet med nyanlända elever är det viktigt att inte gå för fort fram. Min filosofi är att allt går att genomföra, det tar bara lite längre tid!

Du borde blogga!

"Du borde blogga!"
"Hur tänker du att du ska sprida dina goda exempel i det språkutvecklande arbetet? Tänker du driva en blogg?"
Titt som tätt hör jag dessa uppmaningar, ibland på Facebook och vid ett tillfälle när jag var på "audition" för förstelärartjänsten som utannonserats i kommunen. Tjänsten som kommunövergripande förstelärare med fokus på språkutvecklande arbete blev glädjande nog min och tanken på blogg kändes som ett naturligt nästa steg.

Jag har arbetat med nyanlända elever de senaste 10 åren och dessförinnan i flera år med "vanliga svenska" elever. Innan jag började arbeta i Tjörns kommun arbetade jag i en förort som rankas som ett av Sveriges fattigaste områden. Hela 99% av skolans 500 elever hade invandrarbakgrund och av dessa räknades 40% som nyanlända. Där lärde jag mig mycket om utanförskap, segregation och kampen dessa fantastiska ungdomar kämpar varje dag för att klara grundskolan men även för att ta sig in i det svenska samhället. Det var väl där någonstans jag började brinna för just integration och en likvärdig skolgång för alla elever, oavsett bakgrund och socioekonomisk status. Detta kan du läsa mer om i bloggen http://sjumilapraktiken.se och i Sjumilaskolans handlingsplan.

Men inte bara eleverna lärde sig, även jag utmanades att utveckla min undervisning! Jag kämpade för att öka elevernas läsförståelse och förklara bättre utan att sänka den kognitiva nivån. Ja, jag behövde helt enkelt lära mig att arbeta mer språkutvecklande! Jag har läslyftet och genrepedagogiken Reading to Learn att tacka för mycket i detta arbete.

I den här bloggen ger jag en glimt av min nuvarande verklighet med fokus på framför allt det språkutvecklande arbetet.