onsdag 27 mars 2024

Krydda texten!

Jag såg ett kreativt tips i sociala medier med kryddburkar. Mina elever har ett begränsat ordförråd så jag bestämde mig för att göra synonymer i långa remsor som jag sedan rullade ihop och stack ner i burkar. Varje burk är märkt med ett av de vanligaste orden mina elever använder.

När en elev skriver en text kan hen välja en synonym ur kryddburken för att texten ska "smaka lite mer". Det är mycket roligare än att klicka fram en synonym på datorn! 

Dessutom har jag en Alvedonburk ifall "texten mår lite dåligt". Jag uppmanar då eleven att ta lite medicin till sin text. I burken finns skrivregler så som punkt, stor bokstav, talstreck och styckeindelning.


Krydda med synonymer 

Medicin med skrivregler





måndag 11 december 2023

Instruerande text

 I slutet av höstterminen har vi arbetat med instruerande text. I läromedlet Fördel Sva för Nyanlända åk 4-6 är modelltexten ett recept på jordgubbstårta. 

Innan dagens lektion har vi studerat modelltexten, gjort muntliga instruktioner, skrivit gemensam text och slutligen fick eleverna skriva egna texter, tex hur man åker buss.

Att arbeta explicit med instruktioner är lärorikt eftersom man måste följa dem för att det ska bli rätt eller bra. Det är också ett bra tillfälle att använda sig av bindeord och tidsord samt prepositioner. Vi skrattar också mycket för vissa saker tas för självklart. Jag insåg att jag var tvungen att blunda när eleverna skulle berätta för mig hur man tvättar händerna eftersom de använde så mycket kroppsspråk. När jag blundade så tvingades de fråga efter ord som tex gnugga och kran. 

Självklart blev vi sugna på att göra en tårta när vi skulle avsluta vårt arbetsområde idag! 

Så här gjorde vi, jag förberedde med det vi behövde för att bygga ihop tårtan. För enkelhetens skull använde vi färdiga tårtbottnar och sprutgrädde.

Vi kontrollerade att allt vi behövde fanns på bordet.
Sedan fick eleverna en varsin lapp med ett nummer. Numret motsvarade moment i instruktionerna.

Först, lägg en tårtbotten på tallriken. 
Bred sedan försiktigt ut marsankrämen på den understa tårtbottnen.


Därefter, lägg nästa tårtbotten över den första. 
Spritsa sedan jordgubbssylt över och jämna ut den med en slickepott. 

Nu är det dags att lägga på den sista tårtbottnen. 
Efter det, bred ut grädden över tårtan och spritsa om du vill.

Till sist, dekorera tårtan.

Varsågoda! Hoppas det smakar bra!




fredag 28 april 2023

Flödesschema: Vem har rätt till sva?

Frågan "Vem har rätt att läsa svenska som andraspråk?" ställs ofta till oss som arbetar med flerspråkiga elever. Vi är många som sliter vårt hår för att reda i vilka som kvalificerar för sva. I och med Skolverkets bedömningsstöd Bygga Svenska har vi äntligen fått ett konkret verktyg som kan bli underlag för ett välgrundat rektorsbeslut. 

För att underlätta för den som ställer frågan kring vem som har rätt till sva har jag skapat ett flödesschema. Jag har försökt tydliggöra hur viktigt det är att kartlägga potentiella sva-elever innan rektor fattar beslut. Där finns även en fråga kring elev som är född i Sverige och har svenska som modersmål. Man kan inte födas som invandrare i Sverige men om en vårdnadshavare är invandrad och idag talar svenska med sitt barn kan det i vissa fall gynna eleven att läsa sva.



                                        Klicka på bilden för förstoring. Länk till PDF hittar du här.


Jag har skapat flödesschemat utifrån Skolförordningen kap 5 Utbildningen, 14§


För dig som vill fördjupa dig har Skolverket en bra artikel skriven av Anna Kaya kring Svenska som andraspråk - ett behovsprövat ämne

Hoppas flödesschemat kan vara till hjälp för fler! 

onsdag 19 april 2023

När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete
I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet
När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!
Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!



torsdag 3 november 2022

Artikel i Skolvärlden

I senaste numret av Skolvärlden tipsar jag om hur jag arbetar med olika typer av korsord i ämnesundervisningen. De är bra exempel på differentierade uppgifter. Att arbeta differentierat innebär att man som lärare presenterar en språkutvecklande uppgift som alla elever i klassen kan arbeta med. Läraren behöver alltså inte skapa en mängd olika nivå-uppgifter utan endast en då det istället är eleverna som är med och påverkar arbetsgången och slutprodukten utifrån sina individuella förutsättningar.

Vill man använda digitala hjälpmedel är tex Online Puzzlemaker | Create Your Own Puzzle | Discovery Education Puzzlemaker en bra sida att använda sig av. Men det är inte nödvändigt att göra korsorden digitalt. Eleverna brukar faktiskt tycka om själva skapandeprocessen.

Hoppas tipsen kan inspirera både lärare och elever!

Skärmdump från Skolvärlden.


onsdag 2 december 2020

Podcast: Bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Att bedöma nyanlända elevers kunskaper är en utmaning för många lärare då elevernas kunskaper i det svenska språket brister. 

Foto: Adam Samara

I den här podden pratar Anna Kaya och jag om hur vi gör för att vaska fram elevernas kunskaper med hjälp av olika typer av stöttning. Klicka på länken till Läslyftsmodulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden, scrolla sedan längst ner i moment A så hittar du podden.




måndag 26 oktober 2020

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.


Länkar på Dolch Sight words


Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 


Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.


Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo


Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.


Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 


Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.


Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!


Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?